Ett aktiebolag är en av flera bolagsformer. Den skiljer sig från t.ex. handelsbolag eller enskild firma på några punkter. Jag ska ta upp vad som är utmärkande för ett aktiebolag och därefter diskutera vad det innebär att vara aktieinnehavare.

Aktiebolag

1. Ett aktiebolag måste ha ett antal aktieandelar som ägarbevis. När man startar ett aktiebolag sätter man in ett aktiekapital som motsvarar de aktier ägaren eller ägarna totalt har. Aktiekapitalet vid uppstart motsvarar idag 25 000 kronor. Summan har tidigare varit högre. Man kan alltså inte starta ett aktiebolag utan dessa 25 000 kronorna. Några sådana krav finns det inte för handelsbolag.

2. Ett aktiebolag kan vara ett enmansföretag. Det som då skiljer ett aktiebolag från en enskild firma är att aktiebolaget är en juridisk person. En juridisk person har en rad lagar att följa, kan ingå avtal, kan ha skulder och kan bli straffad. När detta sker ett företag som juridisk person är det inte ägaren som bär ansvaret på samma sätt som en enskild firma där privatpersonen och företaget är densamma.

3. Ett aktiebolag ska ha en styrelse. Styrelsen måste minst bestå av en ordinarie styrelseledamot och en styrelsesuppleant. Större bolag har fler styrelsemedlemmar. En styrelse har i regel en ordförande. Styrelsen utser en VD. Alla aktiebolag har dock inte någon VD.

4. En ensam aktieägare utgör också styrelsens ordinarie medlem. Den som är suppleant är då inte aktieinnehavare. Den som sitter i styrelsen måste alltså inte ha ett aktieinnehav i bolaget.

5. Alla som äger minst en aktie i företaget har tillträde till och blir inbjuden till en bolagstämma. Det är styrelsen som kallar till stämma. Därefter är det bolagstämman som utser styrelse för nästa period. Till bolagstämman ska bolagets ledning redovisa utfallet av föregående period.

Aktieinnehav

Det typiska aktiebolaget har bara en ägare. Därmed blir ägaren enda aktieinnehavaren. Det hindrar dock inte att någon annan kan köpa aktier i bolaget.

Steget från att vara ett aktiebolag till att vara börsnoterat är stort. En majoritet av aktiebolagen är inte börsnoterade. Det betyder i regel att ägandet är begränsat och att man inte kan köpa andelar i företagen.

Börsnoterade företag erbjuder köp av en viss andel av sina aktier. På det viset kan man få del av bolagstämman. Det är inte helt ovanligt att de som äger flest andelar vill ingå i styrelsen. En styrelses sammansättning handlar dock inte enbart om att vara kapitalstark. Styrelsen mår bäst av att ha en diversifierad sammansättning. Styrelsemedlemmarna behöver ha olika erfarenheter, kunskaper och kompetenser för att ta tillvara på företagets potential och intressen.

Aktieinnehav som företagsidé

En del privatpersoner och företag som sitter på kapital kan öka sina tillgångar genom att köpa aktier i ett bolag som de tror har goda möjligheter att växa. Därmed kommer också värdet av aktieinnehavet att växa. Du som vill veta mer om detta kan läsa vidare på forvaltarbrevet.com.

Investmentbolag eller liknande företag kan ha som sin grundläggande företagsidé att köpa aktier i andra företag. Då räcker det vanligtvis inte med att köpa aktier i ett företag utan de gör köp i ett stort antal företag.

Det aktieägare hoppas på är att de ska få aktieutdelning minst en gång om året. Man kan då se det som att den som köper aktier i ett bolag ger bolaget kapital att göra investeringar och en möjlighet att växa. När så sker är det rimligt att aktieägarna får en del av den vinst som ett växande företag uppvisar.

Alla bolag kan inte gå med vinst på kort sikt. De aktieköp man ibland gör är långsiktiga så att företagen kan växa till sig och blir stora med tiden. Då är vinsten desto skönare att kamma hem.

Alla bolag har inte aktieutdelning, i alla fall inte regelbundet. Att köpa aktier i sådana bolag handlar mer om att investera i värden som man själv kan stå för och som man vill ska sprida sig i samhället. Precis som en del rika personer lägger stora summor på välgörenhet kan de också lägga pengar på företag som inte skor sig på andra och verkar för att världen ska bli bättre.

Norfeldt och Buffett

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om företagare som jag på ett eller annat sätt beundrar. Sven Norfeldt och Warren Buffett är ett svensk respektive amerikanskt exempel på personer som genom sina företag har ett stort aktieinnehav i andra företag. Detta har i sin tur gjort dem mycket förmögna.

Båda har som affärsidé att göra långsiktiga investeringar i företag. Båda har som affärsidé att se till att företagen får chans att utvecklas så att de blir stora på sikt. Båda har lagt mycket av sina intjänade pengar på välgörenhet. När Warren Buffett dör kommer 85 procent av hans samlade förmögenhet att skänkas till välgörenhet. Det blir då, om nu inte hans förmögenhet hinner reduceras kraftigt, den största donationen någonsin.

 

30 May 2020