Ett modernt, samtida, företag bör enligt min åsikt och erfarenhet ledas hållbart. När jag använder mig av begreppet hållbart ledarskap förankrar jag det i begreppet hållbar utveckling så som det formulerades i slutet av 1980-talet. Även om det räcker för att täcka in vad som menas med hållbart ledarskap väljer jag därtill att lyfta ytterligare några aspekter. Jag tänker i detta inlägg dela med mig av hur jag tänker.
De kärnkomponenter som ingår i hållbar utveckling är:
Det jag vill lägga till för att man ska kunna prata om hållbart ledarskap på ett mer komplett sätt involverar även:
Först går jag igenom de enskilda delarna och därefter beskriver jag hur det har med hållbart ledarskap att göra.
Ekologisk hållbarhet har med energiomvandlingar, ämnesomsättning och ekosystem att göra. Energiomvandlingar handlar om vad som händer med de energiformer som ingår i en verksamhet och hur effektiv den är. Ett tydliggörande exempel är ohållbart skogsbruk. En tanke med skog är att den ska avverkas och säljas som råvara. I själva avverkningen används energi (maskiner) och det händer också att skogen används som energi (att elda med eller göra gas av). Alla dessa energiomvandlingar kan vara mer eller mindre effektiva. Ju mindre effektiva de är desto mer slösar man med skogen som resurs. Detta är inte hållbart.
Om man gödslar och besprutar skogen för man in kemikalier som får olika effekt på skogen som ekosystem. Vissa effekter rubbar ekosystemet att skynda på vissa processer medan andra effekter gör att en del av arterna, d.v.s. den biologiska mångfalden, utarmas. Kemikalierna som är del av ämnesomsättningen i ekosystemet har en störande effekt på systemet. Detta är inte heller hållbart. Slutligen får själva avverkningen konsekvenser på arterna i ekosystemet genom att en del inte har kvar sin naturliga miljö (många djur lever i träden). Inte hållbart.
Det som kan betraktas som hållbart är när skogen sköts ansvarsfullt, avverkas ansvarsfullt och bevarar mångfalden. Alla företag som indirekt använder sig av skog som råvara i sin egen produktion eller sina egna tjänster (förpackningar) ska ta hänsyn till den ekologiska hållbarheten för att den egna verksamheten ska anses hållbar. Det är med andra ord skillnad på att använda skog som råvara från ett ohållbart skogsbruk och att använda skog som råvara från ett hållbart skogsbruk. Man bidrar till det ohållbara genom att köpa pappersförpackningar som är tillverkade av skog som kommer ifrån ohållbart skogsbruk. Det i sin tur gör ditt företag ohållbart ur en ekologisk aspekt.
Social hållbarhet innebär att grupper av människor organiseras på ett hållbart sätt. Ibland inkluderar man här kultur som aspekt men den tar jag upp nedan. En socialt hållbar grupp har en grundläggande utbildning, har grundläggande rättigheter, har goda relationer inom gruppen och sätter ett värde på varje individ så väl som gruppen som helhet. I en grupp där det förekommer orättvisor och mobbning är inte hållbar. En grupp som gör att människor inte trivs är inte hållbar. Ett företag som är socialt hållbart värnar om sin personal ur en mängd sociala aspekter.
Ekonomisk hållbarhet innebär att man använder sina ekonomiska medel på ett ansvarsfullt sätt och att man är noga med vad man får för pengarna. Ibland tänker man att det kostar pengar att tänka på miljön eller att tänka på hur människor mår. Så kan det vara i vissa fall men om man har ett långsiktigt ekonomiskt tänk kan man inse att det kostar mer att inte värna om miljön och sin personal. Varför satsa på att vinna lite på kort sikt när man kan spara på lång sikt. I grunden handlar denna aspekt om att inte slösa med pengarna. Då behöver man ha en god koll på vad som innebär ett slöseri och vad som innebär att man använder pengarna effektivt. Hur får jag ut så mycket som möjligt av de medel jag har på kort och lång sikt? Som företag kan man helt enkelt ha en god ekonomisk plan för verksamheten och hålla sig till sin budget (om den nu inte är uppåt väggarna för stor).
Med kulturell hållbarhet menas de aspekter i en grupp/organisation som gör denna specifik vad beträffar värden, regler, tankesystem och beteenden. Det som gynnar sammanhållningen och funktionaliteten i gruppen är kulturellt hållbart. Att ha regler som försvårar organiseringen av människor är en svag kultur. Att ha en kultur där man tävlar om allt kan skapa problem. Att ha en kultur där alla dörrar är stängda signalerar brist på tillit och transparens. Företagets kultur återberättas om och om igen i berättelser. Om dessa berättelser handlar om det goda företaget och det dessutom upplevs som ett gott företag kan man tala om kulturell hållbarhet.
Det finns mycket som talar för att mångfald är gynnsamt för en organisation. Om det handlar om kulturell mångfald är det särskilt intressant under denna aspekt. Intern kulturell mångfald hanterar bättre en extern kulturell mångfald. Att ha en god sammanhållning inom företaget är bra men det är också bra att vänja sig vid att tänka olika då världen runt omrking är diversifierad. Kulturell mångdfald är nästa alltid mer hållbart.
Hälsa handlar inte bara om fysisk, och medicinskt mätbar, hälsa utan även om psykisk hälsa. I den psykiska hälsan ingår att trivas på jobbet, att ha stimulerande uppgifter och att tempot är lite stressande då och då så att man håller sig alert. Arbetsmiljö täcker en rad fysiska aspekter och de psykosociala. Det handlar inte enbart om att ha en arbetsmiljö som är fri från negativt påverkande faktorer utan främst om att ha en arbetsmiljö som har positivt påverkande faktorer. Det är där ett gott klimat och stimulerande uppgifter kommer in i bilden. Hållbarheten är att alla i företaget har god hälsa både på kort och lång sikt.
Kommunikativ hållbarhet handlar om att det finns en god överenstämmelse mellan hur ett företag är och agerar och hur externa intressenter uppfattar företaget. Det finns en etisk aspekt på det hela också. Att kommunicera att man är bättre än man är rent etiskt ses som ohållbart. Att kommunicera på ett sådant sätt att intressenter tar skada, blir illa behandlade eller känner sig utpekad på ett orättvist sätt är också exempel på brist på hållbarhet. Man ska inte tolka detta som att man måste kommunicera allt som man gör på ett sanningsenligt sätt utan att det man väljer att kommunicera ska vara sant. Alla företag har rätt att behålla viss information för sig själva.
En företagsledare som har som ambition att leda hållbart behöver ha koll på en rad aspekter. Det gäller att leda på ett sådant sätt att man inte bidrar till att ekosystem utarmas och om man måste utföra något som har en direkt eller indirekt negativ konsekvens på ett eller flera ekosystem gäller det att minimera denna effekt. När det gäller ekonomi ska man ha så god koll på kortsiktiga och långsiktiga kostnader att man väljer de alternativ som belastar företaget så lite som möjligt.
De sociala och kulturella aspekterna handlar om den välmående organisationen. Att leda hållbart handlar om att leda på ett sådant sätt att organisationen fungerar utan konflikter som får långtgående konsekvenser. Det inbegriper en kultur och ett regelverk som gynnar de anställda snarare än begränsar dem. Detta hänger ihop med individernas hälsa. Att leda hållbart är att ge de anställda uppgifter som är stimulerande och belönande till en sådan utsträckning att de orkar med krävande (eller tråkiga) uppgifter då och då. Ingen ska behöva utsättas för risk som äventyrar hälsan.
Slutligen handlar ledarskapet om att kommunicera på ett sådant sätt att omgivningen har en positiv bild av företaget och att denna positiva bild stämmer. Många tror att det lönar sig att skapa en mer positiv bild än vad som stämmer med verkligheten. Diskrepansen skapar besvikelse hos människor och det är inte något man vill behöva hantera. Kommunicera det som är sant. Om man måste försköna bilden av sitt företag behöver man tänka om vad det är för företag man driver. Om man inte kan vara uppriktig om vad man står för driver man inte ett hållbart företag.
Alla dessa hållbarhetsaspekter har i min mening en avgörande betydelse för om man leder hållbart. Att leda hållbart och driva ett hållbart företag tar lång tid och kräver en omfattande koll. Man får se det som en vandring från ohållbart till hållbart. Det är ett kontinuum bestående av flera facetter. Se till att jobba på alla facetter men ställ inte orimliga krav att det måsta fungera perfekt på alla fronter. Se det som en långsiktig utmaning att bli lite bättre på något av områdena.
Trots att jag är välutbildad inom samtliga av ovan områden är jag mer säker på den ekologiska hållbarheten, den sociala och den kommunikativa. Trots det innebär det ständiga utmaningar. Det kulturella är alltid mer komplext än man tror så jag vågar inte påstå att jag har god koll på detta. Det ekonomiska är både enkelt och svårt. Det enkla är att lägga upp en budget baserat på vad man faktiskt har och hålla sig till det. Det svåra är att förutse alla utgifter samt att beräkna kostnader på alla faktorer som kan kosta på sikt. Hälsa är också både lätt och svårt för jag har god koll på vad som behövs för att behålla hälsan men det i sin tur gör att man tillåter sig att pressas lite för mycket. Man vet dock inte var gränsen går för varje enskild individ.
Jag vågar påstå att jag leder hållbart men jag förhåller mig ödmjukt till hur mycket det finns att lära för att nå längre och längre.
Dela gärna med dig av dina erfarenheter om vad hållbart ledarskap är för dig.
För dig som är intresserad av en ledarskapskurs baserad på forskning och beprövad erfarenhet i hållbarhetens tecken rekommenderar jag dig att titta här.