Förutom att nå sina övergripande mål vill varje företag uppnå hög prestation och hög kvalitet. Jag har funderat över detta en hel del men framför allt har jag tagit reda på vad forskning säger om hur man når hög prestation och hög kvalitet inom företaget.
Det finns inte en enda faktor som gör jobbet utan det hänger på en hel rad. Jag vill lyfta den kanske enskilt viktigaste faktorn av de som har studerats. Som företagare och ledare bär man ansvar för att skapa en sådan kultur att prestation och kvalitet hör till en självklar standard. Man får prata om det så väl som att praktisera det.
Det som på engelska heter Organizational Citizenship Behavior (OCB) har studerats av forskare i ett halvt sekel och har visat sig värdefullt på arbetsplatser. Man kan säga att citizenship står för medarbetaranda och utgörs av de anställdas vilja att utföra handlingar som inte ingår i tjänstebeskrivningen för att själv må bättre men framför allt för att sprida omsorg till andra.
Medarbetaranda tangerar, eller består av, fem områden: altruism, artighet, sportslighet, samvetsgrannhet, och dygd.
Altruism innebär en osjälvisk insats för andra utan att vänta något tillbaka. Artighet innebär att hålla god ton och vara omtänksam på ett sätt som stödjer andra snarare än provocerar. Sportslighet innebär i det här fallet att lyckas tillsammans lika väl som att misslyckas tillsammans så länge man gör det under rimliga och rättvisa förhållanden. När det går dåligt är det aldrig någon annans fel.
Samvetsgranhet bygger på en känsla av plikt och lojalitet, noggrannhet och att arbeta hårt. När något är viktigt lägger man extra tid och kraft på att nå sitt mål. Dygd kan betyda ganska mycket men i detta sammanhang innebär det att sätta gruppen/organisationen före sig själv. När man talar för eller på annat sätt representerar sitt företag lyfter man upp det positiva.
OCB har i ett stort antal studier en mycket stark relation till prestation och en stark relation till innovation. OCB är en av de starkaste framgångsfaktorer som har studerats i relation till organisation och arbetsliv. Enligt de studier jag har tagit del av är OCB den viktigaste faktorn men den kan aldrig vara tillräcklig.
Nu uppstår då frågan hur man uppnår medarbetaranda och kvalitetskultur. Ett sätt är naturligtvis att rekrytera personer som har tydliga tendenser att uppvisa de drag som förknippas med medarbetaranda. Eftersom det inte enbart hänger på personen utan också situationen måste man tillsammans vilja åstadkomma det som organisationen står för. Man måste se organisationens övergripande värden och mål som så centrala för samhället och livet att man värdesätter dem högre än sin egen existens. En person med benägenhet till medarbetaranda kan å andra sidan tappa glöden om företaget står för värden som bara gynnar få och som inte värdesätter sin egen personal.
Det som gör en organisationskultur till en kvalitetskultur är att ledaren går före och visar vad kvalitet är och vilka värden denna kvalitet svarar mot. Man får som ledare visa hur man gör och mest av allt visa hur hårt man är beredd att arbeta för att uppnå organisationens värden och mål. Med en hög medarbetaranda är det möjligt. Då är andra beredda att följa.